Kajjan Andersson om att läsa med ett autistiskt barn: ”Spara pekböckerna!” — Bokino
Kajjan Andersson om att läsa med ett autistiskt barn: ”Spara pekböckerna!”
Inspiration

Kajjan Andersson om att läsa med ett autistiskt barn: ”Spara pekböckerna!”

Pedagogiska barnböcker är idag allt annat än trista, och pekböckerna är en guldgruva. Kajjan Andersson skriver om hur — och vad — hon läser med sitt autistiska barn.

Av: Kajjan Andersson, frilansjournalist
Fotograf: Privat, Lisbet Spröndly

Pedagogiska barnböcker är idag allt annat än trista, och pekböckerna är en guldgruva. Kajjan Andersson skriver om hur — och vad — hon läser med sitt autistiska barn.

Att läsa böcker med och för ett autistiskt barn är på väldigt många sätt precis som att läsa för en normis (det vill säga ett normalfungerande barn som inte befinner sig inom npf-spektrat). Det är samma läsglädje, samma nyfikenhet och samma otålighet. När boken är väldigt bra kanske barnet vill bläddra snabbare än du hinner läsa, och om den inte är bra – ja, då får du höra det. På en gång.

Jag har två barn, en autist med språkstörning och en normis. Och våra barnböcker i bokhyllorna går nästan alltid att dela in i tre kategorier: de som handlar om npf, de som är pedagogiskt färdighetsutvecklande och så alla andra – de som bara är roliga att läsa.

Läs mer: Kajjan Andersson: ”Jag vill se barnböcker om kroppsacceptans”

”Läsa pedagogiskt färdighetsutvecklande böcker för barnen, herregud vad tråkigt det låter”, tänker kanske du. Men icke! För pedagogiska barnböcker är idag allt annat än torra och trista. Och färdighetsutvecklandet, det kan jag lova att du har en hel hög hemma även om du inte tänkt på det.

Missa inget

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Ta de klassiska pekböckerna som exempel. De som är så mycket mer än bebisarnas tuggvänliga första böcker. Vi har flera varianter av storformatsböcker med sida upp och sida ner av bilder och detaljer. Och varför är det så pedagogiskt? För att barnet lockas att använda egna ord! Hen får peka och beskriva och berätta. Du kan ställa frågor – som hur många av något hen kan se, var båtarna åker, hur båtarna låter, vad barnet i klänning gör, får man verkligen göra så? – och ditt barn får i lugn och ro prova sig fram med språk och fantasi. Och om barnet inte har något tal alls eller om du bara vill utmana lite ändå så kan du använda bilderboken som godnattsaga.

Läs också: Kajjan Andersson: ”Så blir barnböcker kroppspositiva”

Hitta på en ny berättelse varje gång och peka på bilderna som blir inramningen till din historia. Lite mer krävande än att slå på autopiloten och läsa favoritsagan – jag vet och ber om ursäkt – men klart värt det de kvällar man orkar.

“Alla barn behöver lära sig mer om olikheter”

Jag kan inte skriva en krönika om pedagogiskt färdighetstränande barnböcker utan att nämna Babblarna. Jag är ledsen, men jag måste. Dessa små färgglada figurer har nog alla småbarnsföräldrar kommit i kontakt med, men visste ni att Babba och gänget är utformade som pedagogiskt material för barn som kämpar med språkutvecklingen? Bara att säga alla figurernas namn är ett riktigt träningspass. Och för oss har Babblarnaböckerna lästs fler gånger än någon kan räkna. Och läs på lite innan ni börjar! Böckerna är nämligen uppdelade efter olika nivåer beroende på hur långt barnet har kommit.

Om jag ska få med några exempel på kategorin som handlar om npf, för den är extremt viktig och dessvärre lite för sällsynt, så vill jag först säga detta: de är superviktiga att läsa med alla barn, inte bara dem med en egen diagnos. Alla barn behöver lära sig mer om olikheter och varför vissa kompisar kanske upplevs annorlunda. En sådan titel är Eli har en storebror av Karin Jacov och Jenny Sjödin som handlar om autism ur ett syskons perspektiv.

Missa inte! Alexandra Rejsmar: ”Stör inte ett barn som tjuvläser om natten”

Men glöm bara inte bort de som är ur ett förstahandsperspektiv också – som underbara Detta är mitt liv av Rose Lagercrantz och med illustrationer av Anneli Furmark. En bok att ta sig tid med, och återvända till. Använda som samtalsunderlag eller bara erbjuda det större barnet att läsa själv för att få känna att känslan av utanförskap är delad av fler.

Den här krönikan skulle kunna fortsätta i cirka två år till – jag har ju inte ens snuddat vid specialämnen! Men med denna ofrivilliga cliffhanger hoppas jag få återkomma till det här med npf och barnböcker. För vi behöver onekligen läsa mer om det.

Kajjans boktips

1. Jan Lööfs Bilderbok av Jan Lööf

Kajjan Andersson om att läsa med ett autistiskt barn: ”Spara pekböckerna!”

Sluta inte läsa pekböcker när barnen fyllt 2 år! De är nämligen helt perfekta att använda till språk och färdighetsträning.

Boken finns här.

2. Babblarna-böckerna av Anneli Tisell och Iréne Johansson

Kajjan Andersson om att läsa med ett autistiskt barn: ”Spara pekböckerna!”

Hur enerverande de än kan kännas så vet Babblarna vad de pysslar med. De här pedagogiskt utformade böckerna tar språkträning på allvar.

Böckerna finns här.

3. Eli har en storebror av Karin Jacov och Jenny Sjödin

Kajjan Andersson om att läsa med ett autistiskt barn: ”Spara pekböckerna!”

Fint och kärleksfullt berättat om hur det kan vara att ha ett syskon med autism. Perfekt läsning för alla normbarn!

Boken finns här.

4. Detta är mitt liv av Rose Lagercrantz och Anneli Furmark

Kajjan Andersson om att läsa med ett autistiskt barn: ”Spara pekböckerna!”

Om utanförskap ur det äldre barnets perspektiv. De otroligt målande illustrationerna är bara dem värda att återvända till många gånger.

Boken finns här.

En sida till? Fortsätt läs!