Minns du Ebba & Didrik? Nu är författaren 
tillbaka – med en ny ungdomsbok
Minns du Ebba & Didrik? Nu är författaren 
tillbaka  – med en ny ungdomsbok
Inspiration

Minns du Ebba & Didrik? Nu är författaren 
tillbaka – med en ny ungdomsbok

Efter tio år är Christina Herrström tillbaka med en ny bok för alla som älskade Ebba & Didrik och Glappet. I Tionde våningen har hon utgått från sin egen historia. Och texten är det första hon skrev efter några mycket tunga händelser.

Av: Johanna Stenius

Efter tio år är Christina Herrström tillbaka med en ny bok för alla som älskade Ebba & Didrik och Glappet. I Tionde våningen har hon utgått från sin egen historia. Och texten är det första hon skrev efter några mycket tunga händelser.

Ur Ebba och Didrik på SVT. 
Året är 2006 och författaren Christina Herrström sitter i publiken på Augustprisgalan där hennes bok Tusen gånger starkare är nominerad i kategorin barn-ungdom. Samtidigt som hon får veta att hon inte vunnit känner hon hur håret börjar falla från huvudet. Det är två veckor efter första cellgiftsbehandlingen, hon har drabbats av cancer och med den ett annat liv.

Från succé till djupaste mörker

Från år av succéer och att ha skrivit in sig själv i den svenska litteratur- och filmhistorien med hjälp av Ebba och Didrik och sedan Glappet, kommer nu ganska många mörka år att följa. Tio år då det inte kommer några böcker, då hennes eget liv istället riskerar att slås i spillror. Faktiskt nästan slås i spillror då hon fyra år senare, efter många operationer, drabbas av en psykopat som nästlar sig in i hennes liv och tar över – allt.

”Trots min livserfarenhet och kärleksfulla omständigheter, trots en självständig och bra karriär, lyckades han dock bryta ner mig, dag för dag, månad för månad, år för år.”

/Christina Herrströms blogg

– Det går inte att förklara vad som hände mig. Det finns inget sätt att komma undan när man råkar ut för en psykopat, berättar hon själv.

Upprättelsen kom till slut

Inget fanns kvar när hon insåg vad som hänt. Mannen bodde i hennes lägenhet – utan att betala hyra –  medan hon själv sov hos sin mamma. 2014, ungefär en månad efter att kontraktet på boken Tionde våningen var påskrivet gick hon till polisen. Dagen efter kopplades åklagare in och förundersökningen påbörjades. Men det skulle dröja ända till i höstas, hösten 2017, innan fallet hamnade i domstol. Tre års fängelse blev domen.

– Jag hade inte trott att upprättelse skulle vara så viktigt men det är det. Nu kan jag gå vidare med mitt liv, säger Christina Herrström som tvingades sälja sin bostad och börja om från noll. Nu lever hon med skyddade personuppgifter och en framtida berättelse om sitt eget liv att skriva.

Nya berättelsen en del av hennes egen

Men nu: första ungdomsboken på tio år fyller henne och omvärlden med hopp och styrka. Tionde våningen är stark, och delvis en berättelse om hennes eget liv – huvudpersonen Jorindes relation till sin pappa speglar delvis Christinas egen.

Efter föräldrarnas skilsmässa bor Jorinde ensam kvar i en lägenhet. Från fönstren på tionde våningen ser hon ut över staden och frihetskänslan både lockar och skrämmer. Vännerna tycker att det är ett drömupplägg – att kunna komma och gå som man vill, festa när man vill. Men att få matpengarna att räcka, att ställa mobilen på tidig väckning för att hinna plugga före skolan och att finnas där för pappan som har isolerat sig i familjens sommarstuga på en ö, känns ofta övermäktigt.

I Christinas eget liv bodde hon ensam på åttonde våningen efter en skilsmässa. Ingen av klasskompisarna visste att hon var själv hemma de två sista åren före studenten. Och slutet var ett helt annat än det i berättelsen om Jorinde. Båda slutade dock med ett ljus och framtidshopp.

”Tonåringar bär sina föräldrar”

– Nej, jag skriver inte om mig själv men jag använder erfarenheterna och tror att många vuxna inte vill se hur många unga som bär sina föräldrar. Tonåringar gör det, de för sig mot föräldrar på ett visst sätt för att det smärtar dem att se föräldrarnas tillkortakommanden och kamp.

”Kom ihåg att du är stark. Kom ihåg att jag älskar dig mest i världen. Kom ihåg att du ska vara en stolt flicka. Bära dig själv med stolthet. Snart är du vuxen. Du har hela livet framför dig.”

Som om en krona sänktes över Jorindes hjässa.
En drottningkrona. Tung som plikten. Bär den. Var den värdig. Visa alla att just du är stark och osårbar. Att du klarar dig.

Och en dag i gryningen flög hon. Jorinde satt ensam i fönstret på tionde våningen och såg på himlen den dagen.

/Ur Tionde våningen

Jorinde i Tionde våningen är själv för att hennes mamma träffade en ungdomskärlek och flyttade till USA och tidigt i boken står det klart att Jorinde tror sig ha kunnat förhindra det genom att säga nej. Nej, jag vill inte att du åker. Även om det kanske inte var så enkelt egentligen.

– Tonåringar har en idé om att de är ”kärleksbärare”, för så var det när man var barn. Att det är deras ansvar som avgör och de tar mycket mer ansvar än vad vuxna någonsin förstår, säger Christina Herrström som har utforskat relationen mellan pappa och dotter ända sedan hon var ung. För det är främst relationen mellan Jorinde och den deprimerade pappan, som bor ensam på en ö, som beskrivs i Tionde våningen.

Det handlar om att vara människa

– Jag tror att varken fäder eller mödrar förstår hur viktig pappan är för flickan. Förhållandet till pappan formar i hög grad vad en flicka upplever att hon har för uppgift i förhållande till en man, och hennes självbild som kvinna i relation till hela manssläktet.

Varför tar han inte henne på allvar för att hon snart är stor? Varför räknas inte hennes känslor för att hon har livet framför sig? Är det en skatt hon bär som gör henne osårbar? Ungdomen? Pappa, vill hon säga, kan du bara ta mig i din famn och hålla om mig och säga att allt blir bra? Mamma, vill hon säga, har du glömt allt vi hade? Nej. Hon ska vara stark. För hon är snart stor. Hon är inget barn längre. Istället har de blivit barn. Lek, mamma. Gråt, pappa. Jag väntar.

/Ur Tionde våningen

I grund och botten handlar Tionde våningen om att vara människa och att beskriva Jorinde har fått Christina Herrström att förstå sig själv som ung bättre.

– Jag kände ett stort ansvar för min pappa, och ville bära ut honom i ljuset. Den känslan var så stark och överskuggade mycket av mitt liv när jag var ung.  Jag skrev boken för att jag tyckte det var ett viktigt tema, det är alltid temat som avgör för mig.

Hon hoppas att många unga ska känna igen sig i boken, precis som så många gjorde efter hennes tidigare barn- och ungdomsböcker.

– Eller så hoppas jag inte det, för jag vill att de ska vara lyckliga …

Skrivandet -förbannelse och välsignelse

Skrivandet var det som tog Christina Herrström vidare efter hennes tunga år med sjukdom och sedan drabbad av psykopaten, eller förövaren som hon också kallar honom.  Hon lider inte av ensamhet eftersom hon inte känner sig ensam medan hon skriver. Men bristen på det sociala vardagsliv man får på en arbetsplats tror hon själv kan ha bidragit till att hon råkade illa ut.

– Det finns ingen som ser hur jag mår från dag till dag – inte ett ”arbete” att gå till, inget sammanhang. Ibland tänker jag att skrivandet är både en förbannelse och en välsignelse, en väldig kraft som jag ska hantera för att tjäna pengar så att jag överlever.

Att göra en ny bok efteråt var hennes sätt att komma på banan igen.

– Jag har uppenbarligen en väldigt stark skrivkraft och var så tacksam att upptäcka att den fanns kvar.

Vuxenromanen Denzel som kom hösten 2016 var det första steget, men den hade hon till största delen producerat innan hon drabbades av förövaren. Tionde våningen markerar hennes nya liv och frihet. Och nu skriver hon boken om det som hände – som ska heta Ödeläggaren.

– En psykopat, man känner inte igen dem, man kan inte förstå, man kan inte orientera sig i dem. Därför känns min bok så oerhört viktig.

Och så frågan om namnet Reng …

En sista sak återstår att säga om Tionde våningen. För den som växt upp med och älskat Ebba och Didrik, som väntat och längtat efter fler relationer att få beskrivna för oss av Christina Herrström, (och vi är ganska många som gjort det) framstår en fråga väldigt tydligt efter Tionde våningen: namnen.

Hon ska inte svara. Inte göra det större än vad det är. Bara spara meddelandet och titta på det. Vad kan han ha drömt? Fingrarna är ivriga när hon skriver in hans namn på kontakter. Emanuel Reng.
/Ur Tionde våningen

Jorindes förälskelse Emanuel heter nämligen Reng i efternamn – precis som Ebba och Didrik heter. Vad beror det på? Varför? Finns ett hemligt släktskap? Christina Herrström skrattar åt frågan, och svaret är enkelt:

– Jag ÄLSKAR namnet Reng och hade helst velat heta så. Det påminner om regn, och jag har dessutom alltid tyckt att mina karaktärer inte kan heta något vanligt. Det ska bara något som ”svirrar upp det”. Men jag tycker om tanken på att alla skulle kunna vara släkt! Rätt vad det är så kanske de träffas, det vet inte jag.

Köp boken

Köp boken

Fakta

  • Vem:

    Christina Herrström

  • Född:

    1959

  • Famil:

    Son 29 år, dotter, 27 år. Barnbarnen Isa, 5, och Otis, 2.

     

  • Böcker:

    Didrik (1989), Ebba (199o), Glappet (1998), Leontines längtan (2003),  Den hungriga prinsessan (2005) Tusen gånger starkare (2006), Denzel (2016)

  • Aktuell:

    Med ung vuxenromanen Tionde våningen

Missa inget

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

En sida till? Fortsätt läs!