Därför ska barn programmera: ”Zlatan blev inte bra på fotboll genom att käka chips”

Vi tog ett glas med Tor Moström och Johan Wendt, författarna bakom böckerna om Curly Bracket, som introducerar unga läsare till datalogiskt tänkande, ett tankesätt som är grunden för att lära sig programmera.

Hej Tor och Johan! Hur föddes idén om Curly Bracket?
– Curly Bracket är resultatet av två bästa vänner som slog sina huvuden ihop. Från början var det Johan som blev ombedd av Bonnier Carlsen att skriva en programmeringsbok för barn, men det var Tor som kom med idén om att lära barn tänka som en programmerare. Boken bygger på att lära barn computational thinking – en generell metod som är väldigt effektiv när man vill använda datorn för problemlösning. Genom att bryta ner ett större problem av komplex art i mindre delar bygger man algoritmer av lösningar och provar sig sedan fram genom de mönster man funnit. Efterhand förfinar man sedan lösningarna tills man nått sitt mål.

Kan vem som helst lära sig att programmera?
– Japp, Zlatan blev inte bra på fotboll genom att käka chips och spela tv-spel. Han tränade, fick stöd, uppmuntran, pushning, utmaning/stimulans på rätt nivå och bekräftelse. På samma sätt kan alla barn lära sig vad som helst, inklusive programmering.

Alla generationer har ju sina utmaningar – vad tror ni den största utmaningen framöver kommer vara för de som är tonåringar idag?
– Vi fick förmånen att växa upp utan att vara ständigt kontaktbara, vi mår själva dåligt av att alltid kunna nås av alla. När vi mår som sämst av stress så måste vi stänga av mobilerna, vi tror att vi kommer få se mer av det. Kanske dagens unga aldrig reagerar på detta för att de är vana vid det från dag ett.

Vilken bok kommer ni aldrig att glömma?
– Curly Bracket – den gömda koden.

Om ni fick dricka kaffe med vem som helst i världen, vem skulle det vara?
– Donald Trump.