Maria Frensborg: Gång på gång återkommer jag till Apstjärnan
Författare och illustratörer

Maria Frensborg: Gång på gång återkommer jag till Apstjärnan

Författaren Maria Frensborg har skrivit en rad uppskattade barn- och ungdomsböcker där humor och allvar dansar sida vid sida. Men vilka böcker har varit viktiga för henne själv? Här berättar hon om läsupplevelser som stannat kvar – från barndomens favoritböcker till det som inspirerar henne idag.

Fotograf: Eva Lindblad

Författaren Maria Frensborg har skrivit en rad uppskattade barn- och ungdomsböcker där humor och allvar dansar sida vid sida. Men vilka böcker har varit viktiga för henne själv? Här berättar hon om läsupplevelser som stannat kvar – från barndomens favoritböcker till det som inspirerar henne idag.

Vilken var den första boken du läste?

Mannen med den rutiga rocken av Kjell Ivan Andersson var en tidig pärla. Den handlar om en man som går omkring med sin stora rock och delar ut saker till barn: pennor, fiskar, bilar, skor – allt i bjärta 70-talsfärger. Till slut får barnen också själva rocken att använda som tält. Fast det är nog tveksamt om boken hade funkat idag – en man som öppnar sin stora rock för att locka till sig barn … Men jag älskade den och ville också krypa in i det stora rocktältet. Kanske var jag fyra, sisådär, när jag fick den läst för mig.

Vad är din största läsupplevelse?

”Största” känns så avgörande. Jag bygger om frågan till ”stor läsupplevelse” och väljer Extremt högt och otroligt nära, av Jonathan Safran Foer. Här möter läsaren nioåriga Oskar, vars pappa befann sig i World Trade Center under 9/11. Det är en roman som tänjer på romanbegreppet genom att blanda fotografier, upprepningar, blankrader och visitkort med under- och överstrykningar. Som skriver text ovanpå text och fyller flera sidor med enbart siffror. En fantastiskt fängslande och kreativ bok, trots – eller tack vare – sina formexperiment. Den måste jag nog läsa om i sommar, känner jag plötsligt.

Vilken bok är perfekt för högläsning?

Två gånger har jag högläst Harry Potter-serien för mina barn. Det var ett tufft jobb, eftersom varje karaktär krävde sin egen särpräglade röst. På så vis är det väl en ganska förfärlig bok för högläsning, men jag kan inte låta bli att romantisera tiden som högläsare/amatörskådespelare. Minns särskilt hur hes jag blev av att harkla mig som Dolores Umbridge.

Maria Frensborg: Gång på gång återkommer jag till Apstjärnan
“...jag drömde om att bli privatdetektiv och ständigt skannade vägarna efter misstänkta bilnummer.”

Vilken karaktär eller bokserie älskade du när du var barn/ung?

Jag slukade mallade detektivromaner, av typen KittyHemliga sjuan och Mary, Lou-böckerna, eftersom jag drömde om att bli privatdetektiv och ständigt skannade vägarna efter misstänkta bilnummer. Minns särskilt ett bibliotek dit jag kom, som hade bestämt sig för att inte ta in Enid Blytons Fem-böcker. Det var då jag fattade att det var skillnad på fin- och fulkultur, och att min läsning var något som vissa vuxna inte riktigt gillade.

Vilken bok önskar du att du hade skrivit?

Gång på gång återkommer jag till Apstjärnan, av Frida Nilsson. Här har vi Jonna som adopteras från barnhemmet Renfanan av en godhjärtad gorilla. Det är en perfekt allåldersbok som borrar sig rakt in i hjärtat, samtidigt som den lyckas vara extremt rolig. Radarparet Jonna och Gorillan blir på bästa Pippi Långstump-vis en skön och kul kontrast till vuxenvärldens präktighet.

Vilken bok borde fler upptäcka?

Då vill jag tipsa om Hyper, av Agri Ismaïl, för att den gjorde min värld lite större, samtidigt som den är underhållande och smart. Om pengar, flykt och att leva i exil. Om skitdrömmar och om kärlek.

Boktips

Böcker av
Maria Frensborg

En sida till? Fortsätt läs!