Elisabeth Östnas: På åttiotalet fanns det betydligt färre böcker än idag

Vilken var den första boken du läste?

Jag minns en bilderbok från när jag var ungefär två. Texten bestod av korta rim som jag lärde mig utantill och bilderna var gjorda av Ardy Strüwer, en bildkonstnär som jag fortfarande tycker mycket om. Jag har inte hittat den boken någonstans men har fortfarande en tydlig inre bild av den. En annan är Lotta på Bråkmakargatan, för när jag läste den kom jag för första gången på hur jag skulle läsa utan att ljuda och mumla samtidigt! För mig var det en stor sak, att sitta avslappnad med munnen still och ändå LÄSA!

Vad är din största läsupplevelse?

En otroligt upplevelse var Avalons dimmor av Marion Zimmer Bradley. Då gick jag på högstadiet och första meningen fick mig att fastna. Boken börjar något i stil med: Vivianne var en gång hans bästa vän – näst mig, sedan hans bittraste fiende – återigen näst mig. Det är alltså Arthursagan berättad av hans syster Morgaine. På åttiotalet var detta ett spännande grepp, idag finns många andra bra/bättre Arthurböcker. Men för mig var det så kittlande, det där med en klassisk saga i ny kostym, ett nytt perspektiv. Början, när Morgaine presenterade sig, fick mig att kippa efter andan och sedan sträckläsa utan att sova tills jag var klar med boken.

Vilken bok är perfekt för högläsning?

Jag gillar Frida Nilssons böcker, Lindormars land och Det tunna svärdet. Min yngsta skrattade hejdlöst när en karaktär (som var en hund med långa öron) fick den sura frågan: Var blev du av, snubblade du på dina öron eller? Jag tycker mycket om fantasin i de berättelserna, humorn och att de samtidigt är ganska så mörka. Annars kanske Tordyveln flyger i skymningen? Den bygger på ljud eftersom den var en radioföljetong innan den blev bok. Men den vänder sig till 12 år och uppåt, och ofta läser de själva då.

Vilken karaktär eller bokserie älskade du när du var barn/ung?

Jag växte upp på åttiotalet och på den tiden fanns det betydligt färre böcker än idag. Jag läste det som stod på barnbokshyllan och sen läste jag om allt. Så jag började läsa vuxenböcker tidigt, redan vid 11-12 års ålder. Men de jag läst om och om igen (och läst även som vuxen) är nog Anne på Grönkulla och Emilyböckerna av samma författare. Även Laura Ingalls Wilders böcker om sitt nybyggarliv. Dessa kan jag nästan utantill. De var barnböcker men de följde en huvudperson från barndom till väldigt mogen ålder, och det är spännande tycker jag idag som författare. Montgomerys böcker har ofta en läsande och skrivande flicka i fronten, och det kunde jag ju relatera till.

Vilken bok önskar du att du hade skrivit?

Jag älskar Meg Rosoffs bok How I live now, eller Så har jag det nu. Den handlar om en tjej som reser till England under ett krig som författaren hittat på. Trots detta är det en fantastiskt realistisk skildring av krig och att växa upp. Den är kort och så otroligt välskriven att man absolut inte tröttnar fast innehållet kanske låter lite småtrist. Rosoffs böcker överlag är alltid läsvärda.

Vilken bok borde fler upptäcka?

Maria Gripes böcker kanske? Jag älskade dem precis som alla andra tjejer i min ålder. Nu finns Tordyveln flyger i skymningen som teveserie på SVT, den var bra, tyckte jag. Men böckerna är idag ganska svårlästa eftersom de är långsamma och eftertänksamma. Jag tycker ändå att man ska ge dem en chans! Se filmen – och läs sedan boken! Men jag har försökt truga alla mina barn och hittills har ingen av dem fastnat eller läst ut.

Idag finns hur många bra böcker som helst. Alla bibliotekarier är suveräna på att tipsa om rätt bok för rätt barn. Det finns betydligt fler också, man behöver inte läsa gamla böcker som ens föräldrar (eller jag) tipsar om.