Birgitta Ohlsson: ”Jag vill vara feministiskt folkbildande”

När den engelska originalutgåvan av Godnattsagor för rebelltjejer kom slog den snabbt rekord som den mest förbeställda boken genom tiderna. I kölvattnet av världssuccén har det kommit en uppsjö av böcker riktade mot barn och unga som lyfter olika kvinnors öden. Birgitta Ohlsson, tidigare politiker, saknade en bok för barn i tidig skolålder. Nu barnboksdebuterar hon med Lev som du vill. Tio svenska kvinnor visar vägen – och är samtidigt aktuell som deltagare på Årets Selma 2020.

– De rena bilderböckerna som varit riktade mot yngre barn har ofta undvikit smärtan i människors liv som ju alltid finns, och böcker för tonåringar har ibland haft karaktären av uppslagsverk. Jag vill att Lev som du vill ska kunna läsas som lagom långa kapitel för en godnattsaga, eller på egen hand för den som kan läsa själv eller för skolarbeten, säger hon.

I boken tecknar hon porträtt över tio svenska framstående kvinnor vars liv ska inspirera läsaren att leva livet så man själv vill, att våga trotsa omgivningen och satsa trots att förutsättningarna är dåliga.
– Dessa kvinnor tycker jag att vi ska känna till för vår allmänbildnings skull. De flesta av de tio som jag skriver om är också mycket internationellt kända.

Missa inte! Svenska hjältinnor är barnboken som hyllar svenska kvinnor

Vad har de här kvinnorna betytt för dig som person och politiker?
– Oerhört mycket. Ingrid Bergmans blyghet som liten kunde jag identifiera mig med enormt. Att blomma ut som vuxen och våga ta plats. Fadime Sahindal, som liksom jag är född 1975, blev genom sitt liv och död en evig påminnelse om vikten av att bekämpa hedersförtryck. Elise Ottesen Jensens önskan om att varje barn har rätten att födas efterlängtad, Drottning Kristinas vilja att gå sin egen väg och Heliga Birgittas vägran att låta sig bli förminskad har fäst sig hos mig. Likaså Astrid Lindgrens, Selma Lagerlöfs, Sonja Kovalaveskys och Katarina Taikons starka patos för sin sak och Greta Thunberg som kommer att bli mina egna döttrars generations starkast lysandes ledstjärna.

Birgitta Ohlsson upplever att det under de senaste åren har funnits ett ökat intresse för kvinnohistoria bland både unga pojkar och flickor, något hon tror beror på en nyfikenhet över kvinnors öden och en brist på kvinnor i skolans historieböcker.
– Jag tror att det har funnits en uppdämd längtan, fascination och nyfikenhet över så många viktiga men ibland bortglömda kvinnoöden. Att det sedan är så få kvinnor i våra barns historieböcker i skolan tror jag också påverkar.

Författaren beskriver sig själv som en bokmal som barn och började läsa redan som femåring. Inför helger och lov cyklade hon under lågstadiet till det lilla biblioteket i Malmslätt och lastade både cykelkorgen och pakethållaren fulla med böcker. Allra helst hästböcker.
– Varje gång jag hade läst en sida i en bok fick jag en guldstjärna att sätta upp i mitt dockskåp som till slut var tapetserat av små glimmande klistermärken, säger hon.

Idag har Birgitta Ohlsson egna barn som hon har läst med och för. Men något som hon känner har saknats i mycket barnlitteratur är berättelser som inte väjer för smärta och sorg hos karaktärerna.
– Det finns lysande undantag, som briljanta Stina Wirsén som alltid har vågat att närma sig svåra ämnen även för de allra yngsta. Men Lev som du vill ville jag visa på att även framgångsrika människor ibland har krokiga, jobbiga och sorgliga livsresor, men att det går att finna vägar framåt.

Vad hoppas du att barn som läser boken tar med sig?
– Jag vill att boken ska vara feministiskt folkbildande för det här är kvinnor som jag tycker att vi alla ska känna till, veta vad de gjorde och gärna också inspirera i våra egna liv. Att unga blir starka nog att leva som de vill.

Den 8 mars deltar du på Årets Selma, vad har du för förhoppningar inför eventet?
– En afton av systerskap och värme!

Hur skulle du säga att den feministiska debatten i Sverige mår idag?
– Feminismen ska ju vara en vildvuxen flora av frågor och inriktningar. Mer fria debatter och mindre pekpinnar. Men visst oroas jag av yttre hot från ökande populism, nationalism och politisk och religiös extremism som vill hålla kvinnor tillbaka.